"Stora tilldragelser gör mig lugn. Det är bara bagateller som irriterar mig."
Är det inte alltid så? Vi klarar av stora tilldragelser som bröllop och födslar ganska väl. Det är de små- som i det långa loppet är så obetydliga- som vi blir upprörda av. Om barnen inte plockar upp efter sig, om middagen blir försenad eller om vi inte får gå på bio därför att vi inte läst läxorna-då blir vi irriterade o sura. Sådana småsaker påverkar oss mycket mer än de borde.
Är det verkligen så viktiga? Ett ostädat rum är ingen dödlig sjukdom. Om middagen är försenad blir vi inte sjuka, såvida vi inte är så oroliga att vi blir sjuka av det. Vi överlever.
Om vi tänker tillbaka på när vi senast blev arga eller sura- känns det lika viktigt nu? Vi kommer antagligen inte ens ihåg varför vi reagerade så häftigt. Tillvaron blir mycket trevligare om vi kan låta bli att irritera oss på småsaker.
Vad kan jag låta bli att irritera mig på idag??
Ingen är perfekt, inte ens jag, alla har vi brister. Alla går vi säkert runt och stör sig på småsaker hos folk. Jag t.e.x kan störa mig ibland på att vissa tjejer på jobbet inte öppnar ostpaketen hela vägen och man får inte tag på den efter ca 10 skivor. Eller att dem inte delar ostbullarna när dem packas upp så när man ska ta en bulle så får man fem i handen, men jag väljer att inte starta ett 3dje världskrig, för att jag inser att världen går liksom inte under bara för de..Jag tror man måste hitta en viss inre harmoni för att kunna svälja vissa saker..och när man känner att man kan göra de, så känns det sååå mycket bättre=)
För övrigt..såg en riktigt bra film ikväll..The Town med Ben Affleck..kolla in den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar